En vecka på landet kan jämföras med tre månader i ett klassrum.

Av George Monbiot, publicerat i Guardian den 8 oktober 2013

Vilket är bästa sättet att förstöra ett barns skolgång? Tvinga barnet att tillbringa mycket tid i klassrummet.

En studie om utomhuspedagogik av King’s College i London sammanfattar hur man upptäckte att barn som tillbringar tid för inlärning i naturmiljöer “presterar bättre i läsning, matematik, natur- och samhällskunskap.”(1) Att undersöka/upptäcka den naturliga miljön “berikar och ger mening åt de andra skolämnena och uttråkade elever blir istället ivriga att lära sig.”

En brittisk studie har funnit att fältarbete ute på landet ökar det långsiktiga minnet(2). Dussintalet rapporter visar på markanta förbättringar i uppmärksamhet när barn vistas i naturen och den storslagna utomhusmiljön(3).  Tonårsflickor som fick göra en tre-veckors kanotresa i USA förblev, t o m 18 månader senare, mer beslutsamma, mer redo att prata inför andra och visa ledarskap och också mer benägna att utmana de konventionella kvinnliga föreställningarna(3).

I studier av vildmarksprogrammen som arrangeras av Wilderness Foundation UK där oroliga tonåringar får tillbringa tid uppe i bergen, har man funnit att deras självbehärskning, självkännedom och uppträdande har stärkts (4,5,6). Ofsted, som är deras skolinspektion, rapporterar att när man får ut eleverna från klassrummen så höjs “nivåerna, motivationen, den personliga utvecklingen och uppförandet.”(7)

Förra veckan blev jag själv varse. Genom WideHorizons, en välgörenhetsorganisation för äventyrsinlärning, tillbringade jag två dagar tillsammans med en grupp tioåringar från en utsatt London-förort. Vi undersökte hällkar och strövade omkring i skogarna i mellersta Wales(8). Många av barnen hade inte ens varit på landet förut och heller aldrig sett havet.

Jag var lite nervös innan jag träffade dem för jag var orolig att våra olikheter skulle skärma oss från varandra. Jag trodde att de kanske skulle bli uttråkade och likgiltiga. Men min oro försvann så snart vi kom fram till hällkaren.

Läs hela artikeln